Sven Karlsson arbetar i gränslandet mellan krig och fred, mellan utanförskap och närvaro.

Hans motiv föds i rörelsen mellan platser: den skånska slättens långa horisonter, kallbadhusens råa möten och Jämtlandsfjällens lågmäldhet. 

I perioder söker han sig ned i Bergslagens gruvrum, där mörker, kyla och droppande vatten blir ett eget språk. Där saktar linjerna ner, blir tyngre, mer ärliga.

Det är ur dessa landskap hans figurer uppstår – människor och djur som bär sin historia utan att be om ursäkt.
Verken är poetiska fragment: ibland ömsinta, ibland skeva, alltid nära det mänskliga.

Sven Karlssons arbete handlar om att se det som annars går förlorat.
Ett arkiv av röster, kroppar och blickar som fortsätter följa den som stannar upp en stund.